Det känns lyxigt att ha varit ledig 5 dagar och kunnat träna flera längre pass. När man jobbar som jag blir träningen något enformigt förlagd till helgerna, med några få undantag för vad man kan åstadkomma i elljusskenet om kvällarna.
I väntan på ett sånt där “tecken”
Åskar inledde träningspassen väldigt bra i mitten av veckan, gjorde ett kanonsök och kändes väldigt säker på dirigeringarna när det fortfarande var plusgrader. Sen kom minusgraderna och jag vet inte säkert om det har med dem att göra men i samma veva tycks apporterna ha blivit betydligt svårare… Jag tycker fortfarande han gör rätt men han har haft problem med att lokalisera själva apporten och jag tycker det i sin tur har gett en tendens till att inte lita på sig själv, snabbt lämna platsen han markerat eller som jag försöker hålla honom vid med pipan och istället söka större. Eller är inte näsan fräsch? Eller har vi en formsvacka?
Trots alla frågetecken är detta något av tjusningen med jakt – det finns så himla många faktorer som vi inte känner till och inte kan påverka. Jag blir väldigt taggad av att ha något att klura på men är tyvärr lite otålig i väntan på lösningen och kan i stort sett pressa mig själv hur långt som helst (ner i spagat på en vecka t.ex.)… Men jag får behärska mig när jag jobbar med djur och det är bra.
Idag blev det många timmar ute vid Tinnerö tillsammans med Hanna & Skott. Promenad, träning, promenad och korvgrillning tills det mörknade ute. Väldigt kul och mysigt i härligt soligt väder! Nu är det extra gott att krypa upp i soffan…
Såå förväntansfull på översta bilden, helt underbar!!
Visst är det bra med lite att klura på, det är ju det som ÄR hundträning
Kram
HEJ !
jag har funderat lite på hur man kan stötta vissa föreningar som håller på med djuradoptioner utomlands. Visste du att man i Rumänien kan kapa en hemlös hunds öron eller svans och gå o få betalt för detta? DinasArk som jobbar i Rumänien försöker rädda dessa hundar, via adoptioner av hundar till Sverige o andra EU-länder och även steriliserar och vaccinerar hundarna för att de inte ska bli dödade av befolkningen.
DinasArk består av bland annat en tjej vid namn Ester som utbildar sig till vetrinär nere i Cluj på hänget de flesta hundarna kommer ifrån innan de flyttar till hundhotellet. Jag har förstått att de får en hel del penga-donationer av privatpersoner, men min tanke är att kunna samla ihop leksaker, gosedjur mm som hundarna kan få nere i Cluj.
Så vet du med dig att du har hund, eller haft, eller helt enkelt bara håller på med hundartiklar och är villig att donera. Det kan vara t ex en bädd du inte längre använder, koppel, halsband, leksaker, hundben, reflexer mm.. Donera ! Antingen kontaktar du mig, eller DinasArk direkt via: donationer@dinasark.se . Som sagt, ” INGEN kan göra allt, men ALLA kan göra något ”
//Vänligen, Angelica